Väckarklockan ringer, jag gäspar och kisar med ögonen mot Ulrik. Han ler.

"Godmorgon sötnos", säger han.

"Godmorgon", säger jag i en gäspning och trycker mina läppar mot hans innan jag reser på mig. Klockan är halv 7 på morgonen. Jag klär på mig och borstar igenom håret för att sedan sätta upp det i en slarvig tofs.

"Skit i sminket Olivia, du behöver det inte för att se vacker ut", säger Ulrik. Han ligger i sängen och kollar på mig. Jag rodnar lite.

"Att du alltid ska lyckas att få mig att rodna"

Han skrattar. "Men skynda dig nu Ulrik, du skulle ju fixa frukost till mig. Kommer du ihåg?"

Han suckar. "Jaja", han reser på sig och slår mig på rumpan innan han försvinner in i badrummet. Jag skriker till och han skrattar.

 

Han rotar fram massa olika frukter, bär, bröd, pålägg m.m. Inte trodde jag att en 18-åring hadeså här mycket mat hemma, men Ulrik var ordentlig. Vi åt frukosten i morgonsolen som lyste in i köket.

"Gör du något efter skolan?", frågar han.

Jag sväljer kaffet. "Nej, hänger med dig kanske..", säger jag frågande.

"Precis det jag ville att du skulle säga. Skulle du typ kunna följa med mig in till stan? Jag måste verkligen införskaffa mig ett par nya jeans och ett par skor.

"Ja, det gör jag gärna. Om du lovar att hjälpa mig med min uppsats ikväll, eller ja det är typ en berättelse eller något"

"Deal", säger han och ler.

 

Jag åker med Ulrik till skolan, jag hämtar snabbt mina engelska böcker och ger sedan Ulrik en hejdå puss. Utanför klassrummet sitter Filippa och Felicia och väntar på mig.

"Fan vad sen du är Ollie", säger Felicia.

"Jajaja, förlåt tjejer. Men att vara kär går fasen före skolan", säger jag och skrattar.

"Ojojoj", säger Filippa och tillsammans går vi in i klassrummet.

 

"Okej Olivia, det är din tur att läsa upp din "story" om sommaren", säger min fröken Karin. Jag ler och går på darriga ben fram till katedern.

 

 

 

 

 

 

 

Jag sätter mig på Ulriks pakethållare och lägger mina armar om honom, han trampar iväg ifrån skolan. Den ljuva, varma sensommar vinden blåser i mitt hår  samtidigt som jag sitter och ler som ett fån bakom Ulrik. Vi är på väg till hans nya lägenhet. Jag hoppar av cykeln, han ställer den i cykelstället och vi går in i lägenheten. Det är städat och det finns ingenting som ligger och skräpar på golvet, han visar mig runt i hela lägenheten och jag är verkligen chockad.

"Wow Ulrik, jag är impad", säger jag och slänger mig på hans mjuka säng. Överkastet är gjort av sammet, det gör det ännu mysigare. Han lägger sig bredvid mig och drar sin hand genom mitt hår.

"Huh?", muttrar han.

"Det är verkligen jättefint"

"Som du då min fina ängel, jag har saknat dig så mycket"

"Jag har saknat dig också, mest av allt har jag saknat dina mjuka, gosiga och härliga kramar när man behöver dem som mest"

Han ler och kramar om mig hårt men behagligt, han trycker sina läppar hårt emot mina och kysser mig passionerat.

"Kommer du ihåg när du inte ens fick krama mig och nu är vi mitt i ett hångel?", mumlar jag mellan de starka kyssarna.

Han skrattar. "Mm, men jag gillar att du spelade svårflörtad", jag rodnar lite och han får mig att skratta.

"Jag måste nog gå hem nu", säger jag och suckar. "Jag måste passa Julie till halv 7" Han nickar.

"Men om du vill kan du komma hit ikväll? Du kan sova hos mig, jag känner bara att jag vill gosa ner mig i dig", jag skrattar och nickar sedan. "Jag kommer absolut" Han ger mig en kyss innan jag beger mig av hemåt, det tar ungefär 10minuter att gå hem ifrån Ulrik. När jag kommer hem står pappa och Evangeline och väntar på dig.

"Gumman, vart har du varit? Du är sen", säger pappa stressat.

"Förlåt pappa, jag var hos Ulrik en sväng"

"Jasså?", säger han och höjer ena ögonbrynen. "Åhhh, åk nu snälla", säger jag och puttar ut dem från huset.

"Du sover inte hos honom inatt", ropar han. "Du är inte ens 16 Livia" Jag stänger igen dörren och skrattar för mig själv.

"Olivia", ropar Julie från övervåningen.

"Jag kommer"

Jag går upp för trappan, Julie sitter på golvet i badrummet.

"Vill du bada?", frågar jag henne.

Hon nickar glatt. "Okej, fyll badkaret med vatten så kommer jag snart"

 

När hon har badat en stund schamponerar jag hennes hår och duschar av henne. Johan kommer in i badrummet och sätter sig på en pall bredvid.

"Hej snygging", säger jag och han ler.

"Du äääää så snygg Johan", säger Julie.

Vi båda skrattar.

"Är det något speciellt du vill Johan?", frågar jag och möter hans blick.

"Alltså ja typ. Men det är typ känsligt att prata om det", säger han rodnande.

Jag ler. "Du kan snacka med mig om vad som helst"

"Jag vet.. Hur kändes det för dig när du blev av med oskulden?"

"Ehm, det kändes bra typ. Man kände sig stolt och vuxen på något sätt. Är det dags snart eller?", frågar jag.

Han nickar lite osäkert och jag ler. "Gjorde det ont?", frågar han. Jag småflinar lite. "Nej, inte så värst. Men jag vet ju inte hur det känns för killen"

"Har du och Ulrik gjort det då?", frågar han. Jag skakar på huvudet. "Nej, inte än iallafall. Men det var Adam som tog min oskuld"

"Okej, tack för pratstunden", säger han och jag ler. Han reser sig upp och går.

"Johan", säger jag.

"Mmm?"

"Jag älskar dig"

"Jag älskar dig också världens bästa syster"

 

"Daniel och Johan", ropar jag. Båda kommer nerspringande för trappan. "Kan ni ta hand om Julie till pappa och Evangeline kommer hem? Jag ska sova hos Ulrik inatt"

"Visst", svarar dem i mun på varandra.

"Tack mina gullisar. Älskar er", säger jag och ger dem varsin kram innan jag försvinner ut från huset. Jag sätter mig på cykeln och trampar iväg mot Ulrik, just när jag börjar att cykla öser regnet ner, jag ökar farten, blir blötare och blötare och när jag kommer fram ser det ut som att jag har duschat med kläderna på. Jag plingar på dörren. Ulrik öppnar genast.

"Wow. Blött?", säger han och flinar.

"Nej, torrt" Jag går in i lägenheten.

"Vill du låna lite kläder?", frågar han.

Jag tvekar. "Alltså jag känner mig lite ofräsch, skulle jag inte kunna få låna duschen istället?" Han nickar. "Jo, självklart. Eller vill du bada?"

"Ja gärna, jag ska bara ringa till pappa först"

 

När jag kommer tillbaka in till badrummet har Ulrik fyllt hela badkaret med vatten och en massa badskum, han sitter själv i badkaret. Han möter mig med ett stort leénde, jag ler tillbaka.

"Jag tänkte att vi kunde ha en liten mysstund här i badkaret", säger han och blinkar med ena ögat.

"Du är galen", säger jag. "Men jag gillar det", fortsätter jag och drar av mig mina kläder, sedan hoppar jag också i badkaret. Han flyttar sig närmare mig och lägger armarna om mig för att sedan trycka sina mjuka läppar mot mina. Han skvätter vatten på mig.

"Aouch Ulrik, jag fick skum i ögat", säger jag på skämt. "Ojdå, får du väck det?" Jag tar upp lite skum i handen och trycker det i hans ansikte, vattnet skvalpar över badkaret, ner på golvet, jag hamnar över honom, han ser ingenting. Jag kysser hans skummiga läppar och jag känner hans tungspets mot min, en rysning for genom hela min kropp och jag har tusen fjärilar i magen.

"Åh, din skitunge", säger han. "Jag älskar dig"

 

Jag kryper ner under hans täcke bredvid honom i sängen. Jag flyttar mig närmare honom så att jag känner hans varma andedräkt mit mitt skinn.

"Det kan man inte ta tillbaka så du vet", säger jag.

"Vilket då?"

"Att du älskar mig"

"Jag kommer aldrig ta tillbaka det, det är bara ett problem. Älskar du mig?"

"Hmm, ja. Så himla mycket"

"Säg det igen"

"Jag älskar dig"

"Det kan du inte ta tillbaka nu", säger han och skrattar, samtidigt får han mig att skratta. "Jag vill inte ta tillbaka det heller" Hans läppar möter mina i en passionerad kyss, jag drar med honom så att han hamnar över mig, hans läppar drar sig neråt och kysser långsamt min hals samt min bröstkorg, jag stönar till lite.

"Vill du Livia? Vi gör det bara om du vill", säger han andfått.

Jag nickar. "Mer än något annat Ulrik"

 

Han flyttar tillbaka jämte mig och kramar om min hand hårt.

"Hur är det Livia?"

"Underbart, det kändes som att jag väntat i åratal på det där. Din lila snuskullegulle", han skrattar.

"Jag kan om jag vill, godnatt sötnos"

"Godnatt"

__________________________________________________________________________________________

Vad tycker ni? Var så sugen på att skriva så fick till ett hyfsat bra med lite romantik också! Kommentera!:-)

 

 

Att bli väckt av 1000 kyssar lite här och var är det bästa som finns, att känna Ulriks mjuka, smala, härliga läppar mot min hals ger mig rysningar. Jag ler och kollar på klockan.

"Oh, Ulrik klockan är bara halv åtta", säger jag och gäspar.

"Jag vet, men jag kände att jag bara ville mysa med dig", svarar han.

 

Två månader har gått, jag vet inte om jag och Ulrik är tillsammans, vi snackar inte så mycket om det. Vi har glidit isär, jag vet att jag älskar honom men däremot tror jag att han har glömt bort mig helt. Jag bor hemma hos min pappa, hans fru, mina två bröder och min halvsyster i Göteborg. På två månader har mycket hänt, jag har ingen kontakt med mamma, jag vet inte ens vad hon bor. Pappa flyttade tillbaka till sin hemort vilket var sjukt skönt, och idag börjar jag gymnasiet. Men jag mår dåligt, jag saknar Ulrik.

 

Klockan ringer, halv 6. Jag är inte ett dugg trött jag är bara spänd och förväntansfull. Det är en stor skola och om jag inte är helt ute och seglar går Ulrik sitt sista år på skolan som jag idag ska börja på.

"Godmorgon mitt hjärta", säger pappa när jag kommer ner i köket. Mina bröder sitter med sina mobiler samtidigt som dem slevar i sig gröten. Evangeline och Julie har redan åkt hemifrån.

"Godmorgon", säger jag glatt.

"Daniel, idag kan du och Olivia hålla varandra i handen när ni går på skolgården", säger Johan och hånskrattar. Pappa skrattar också.

"Käften", säger Daniel.

 

Utanför skolan möter jag upp Filippa och Felicia, vi går tillsammans in. Jag börjar känna mig mer och mer nervös, det känns ändå rätt skönt att jag inte berättat för någon att jag och Ulrik var "tillsammans", Filippa visste dock att jag var lite småkär men inte att det gick såpass långt.

I en högtalare ropas det ut vart alla klasser ska samlas, vi ska samlas i sal 169, våran mentorsal, där ska vi få våra nycklar till skäpen. Jag får skåp 706 i det åttonde uppehållsrummet bland alla sistaårselever vilket känns sådär, jag vet bara inte hur Ulrik ska reagera när han får syn på mig.

 

Jag låser upp mitt skåp och lägger in de första böckerna jag har fått sen sätter jag upp ett foto i skåpet på mig och Ulrik när han kramar om mig bakifrån och jag var lyckligare än någonsin.

"Olivia?", hör jag en röst säga.

Jag stänger igen skåpet hastigt och får syn på Ulrik.

"Ehm, hej", säger jag.

"Det var ett tag sedan"

"Mmm, tyvärr. Varför svarade du inte på mina sms?"

"Aj fan, min mobil är sönder och jag har inte hunnit ta kontakt med dig. Jag är ledsen Olivia, jag har tänkt på dig varje dag men tror inte riktigt att jag vågat höra av mig", säger han och drar in mig i en kram. Samtidigt trycker han sina läppar mot min panna vilket förvånar mig, inför folk..

"Jag är med dig Livia, jag älskar dig fortfarande. Jag har gråtit mig till sömns flera gånger för jag har tänkt på dig och jag vill att du ska ha det där", han tar upp en ask med ett halsband i. På halsbandet står det "Forever". Jag ler och vänder mig med ryggen mot honom så han kan sätta på mig det. Han drar sedan handen genom mitt hår och böjer sig sakta ner för att möta mina läppar i en mjuk kyss.

"Förlåt Livia"

"Jag förlåter dig, jag trodde verkligen du hade skitit i mig"

"Absolut inte, musiken och allt du vet. Jag känner bara att jag vill ta igen all tid med dig"

Jag nickar och kramar om hans hand.

Det är tomt i uppehållsrummet, lektionerna har börjat och jag misstänker att jag kommer försent.

"Jag måste nog gå nu", säger jag och ler.

"Förlåt"

"Vad är det nu?"

"För att jag gjorde så att du får ogiltlig frånvaro"

Jag skrattar. "Du får gärna göra det igen", innan jag lämnar honom ger jag honom en puss på kinden. Ulriks kompisar kommer fram till honom.

"Ouff Ulle, vem var den bruden?", frågar dem. "Min flickvän", skriker han för att jag ska höra. Jag vänder mig om och ler, han håller upp sina tummar, den ena neråt och den andra uppåt.

Jag vänder min tumme uppåt och ger honom sedan en slängkyss innan jag skyndar mig till min lektion.

_________________________________________________________________________________________

 

En liten tråkig mellandel!

Minst tre kommentarer för en intressantare del!! :-)

 

 

 

 

"Ah hallå", svarar min pappa när jag ringer upp honom.

"Hej pappa.. Det är Olivia, jag vet att det kommer så hastigt men jag och min pojkvän skulle vilja träffa er". Jag tvekar på det där med pojkvän men känner mig ändå ganska säker när jag ser att Ulrik ler.

"Om ni vore i Paris så, haha"

"Det är just det, vi är i Paris.

"Nej, nu skojar du med mig"

"Nej, jag lovar. Vi är på flygplatsen, snälla pappa"

 

Vi står utanför flygplatsen, Ulrik håller mig i handen. Det känns bra. En silvrig Mercedes stannar framför oss, ut kliver en lång man, över 1.90, han har mörkt¨hår och buskiga ögonbryn, han ser precis ut som min pappa.

"Pappa", ropar jag.

Han skiner upp i ett leénde.

"Gumman! Hej, jag har saknat dig så mycket", säger han och ger mig en kram. Han släpper taget om mig och kollar på Ulrik.

"Pappa, det här är Ulrik min pojkvän och Ulrik det här är min pappa Tommy", dem hälsar glatt på varandra och bara några få sekunder efter sitter vi i bilen.

 

Vi kliver ut ur bilen, framför oss har vi ett megastort vitt hus, ganska nyrenoverat. Daniel och Johan står i trädgården med varsin fotboll, jag ler, tar mina väskor och går in. Pappas tjej kommer och möter oss i dörren, Evangeline. Hon ser annorlunda ut, men trevlig och snäll ut för en gångs skull. Hon är fransk men hon kan nästan flytande svenska, Julie kommer springande mot oss. Julie är pappas och Evangelines dotter, hon är 4år och världens gulligaste unge. Hon ger mig en stor kram och säger att hon har saknat mig på både franska och svenska, när hon ser Ulrik blir hon däremot lite blyg.

"Julie, det är ingen fara. Ulrik är jättesnäll", säger jag till henne.

Hon ler åt honom och han ler tillbaka.

 

Klockan närmar sig 22.00, mina bröder är på sina rum och Julie har gått och lagt sig. Vi fyra sitter kvar nere i tv-rummet och pratar.

"Så hur kommer detta sig? Jag menar att ni kommer till Paris så spontant", frågar pappa.

"Det är en lång historia", svarar jag.

"Jag lyssnar gärna"

"Ja, jag också", instämmer Evangeline.

Jag tar luft och berättar allting. "Jo, det är såhär att mamma och Ulriks pappa är tillsammans vilket är ett problem för oss två eftersom vi älskar varandra. Vi har umgåtts i smyg, fast vi har sagt att vi umgåtts som vänner men mer gjort det som ett par. När mamma och Kjell for utomlands skulle vi bo tillsammans och jag fattade verkligen att han var rätt för mig, jag förstod rätt snabbt att jag älskade honom, han också. Dem ringer en kväll och säger att vi ska få ett syskon, vi båda flippar ur och bestämmer oss för att lämna allting och leva vårat liv tillsammans, inget stoppar oss nu", säger jag och kramar om Ulriks hand.

"Ojdå", säger dem i mun på varandra.

 

Jag kryper ner under täcket jämte Ulrik, han drar sin hand genom mitt hår och trycker sina läppar mot mina, samtidigt viskar han i mitt öra att jag är vacker. Jag ler, han ler tillbaka och jag känner världens lyckorus genom min kropp.

"Jag älskar dig", säger Ulrik.

"Och jag dig", svarar jag. "Jag skiter i mamma och Kjell för det är dig jag vill vara med"

Han nickar instämmande.

"Vi är galna", säger han.

"Mycket. Men jag gillar det, och jag gillar dig endel också"

"Endel?", säger han besviket.

"Mmmmm, en riktigt stor del"

Han kysser mina läppar mjukt och hamnar över mig samtidigt smeker hans svettiga händer min kropp, jag ryser och stönar till.

"Inte här", viskar jag i hans öra.

"Du har rätt, vi väntar"

"Tack. Tro inte att jag inte vill men det känns inte rätt just nu, särskilt inte här hemma. Jag vill att det ska bli speciellt första gången"

"Jag håller med dig, jag tror vi behöver få sömn nu. Du ser trött ut"

Jag nickar och kysser hans kind innan jag somnar sött på hans bröst.

__________________________________________________________________________________________

Kommentera! :-)