Del 1
"Isabella, skynda dig!" Skriker mamma ifrån nedervåningen, jag suckar och in kommer Alice, Julian och Tindra, mina småsyskon. Eftersom dem inte är så himla gamla begriper dem inte när jag skäller på dem utan det ända dem gör är att skratta. Alice och Tindra är tvillingar och 6år, och Julian är bara 2år.
"Åh, det ska bli så skönt att flytta från Hjo, att bo mer i en storstad passar nog oss bättre" Säger mamma spralligt.
"Mmm, visst jättekul"
"Jag förstår att du tänker på Adam, men det finns andra killar"
"Visst, ingen som kan ta hans plats i mitt hjärta iallafall"
Hon suckar men bryr sig inte om att snacka vidare om den saken. Adam var mitt ex, vi hade varit tillsammans i två år, men för en månad sen då mamma berättade att vi skulle flytta sket sig allting. Fast han förstog situationen och vi bestämde tillsammans att det skulle bli svårt så där tog det slut, men jag saknar honom, varje sekund.
Mamma hade alltid drömt om att flytta ut från Hjo där hon är uppvuxen, hon var egentligen en storstadsmänniska men pappa har aldrig gått med på det förens nu då han hittade ett fantastiskt fint hus med stor trädgård, ett hus som en altan nere vid vattnet osv, det var rena drömmen för mamma så det fick det bli. Min mamma är bara 30år, men hon kan ibland tro att hon är 20 eller något sådant. Mamma fick mig när hon var 15år, alltså är jag 15. Min pappa däremot, han är 41. Ni kan tänka er vilken konflikt det blev när mamma blev med barn med en man som var 11år äldre än henne, men det gick ju bra tillslut. Mamma heter Josefin och pappa heter Fredrik, min mamma är mäklare och min pappa är snickare, och lilla jag vad är jag? Jo, en tjej på 15år som heter Isabella Wendela Svensson, galen och sprallig som älskar min alldeles galna familj.
Mamma parkerar bilen på uppfarten till huset, det var faktiskt riktigt fint och det kanske skulle vara kul att bo här ändå, i Göteborg. Pappa välkomnar oss glatt, han kramar om oss alla. Det första mina syskon gör är att hoppa studsmatta för där står en nymonterad studsmatta som lockar dem.
Jag går in i huset och ner i källaren, där mitt rum är. Jag blir på mycket bättre humör när jag ser mitt sjukt stora rum och det är så himla fint inrett.
"Känns det bra gumman?" Frågar pappa när jag sitter i soffan med en sovande Julian i knät.
"Ja, helt okej faktiskt" Svarar jag glatt.
Han ler och ger mig en lätt kyss på pannan.
Klockan ringer, 05.30. Jag suckar men stiger upp ändå. Jag går ner till köket, hela familjen sitter samlad och äter frukost.
"Godmorgon älskling" Säger mamma och pappa i mun på varandra.
"Godmorgon" Säger jag sömnigt.
"Är du nervös?" Frågar pappa.
"Njae, lite! Det kommer väl sen antar jag" Han nickar.
Jag står utanför min nya skola och det pirrar faktiskt lite i min mage, med tanke på hur många elever det faktiskt går här. Från förskolan till trean på gymnasiet, vilket är ovanligt. Dock så går högstadiet och gymnasiet i den stora byggnaden.
Rektorn visar mig vägen till mitt klassrum, det vill säga där vi har våran mentortid. Hon knackar på dörren. "Kom in" Säger en tantig röst och hon öppnar dörren.
"Välkommen Isabella" Säger hon tyst till mig.
"Tack" Svarar jag.
Rektorn försvinner därifrån och nu står jag framför min nya klass.
"Jaha hörrni, det här är Isabella Svensson. Hon börjar vi våran klass idag. Isabella, vill du berätta något om dig själv?"
"Ja, visst"
"Jag heter då Isabella Svensson, jag kommer ifrån Hjo en ort som ligger vid Vättern, men nu har jag och min familj flyttat hit till Göteborg. Jag har tre små syskon och ja.. Jag spelar fotboll här i Göteborg och har gjort det i ett år, så jag har pendlat, om ní undrar över något är det bara att fråga"
"Trevligt trevligt, Isabella du kan sätta dig bredvid Therese"
Jag, Therese, Linda och Emira sitter vid ett bord i vårat uppehållsrum när ett gäng snygga killar går förbi oss, en av dem sticker ut lite extra och han är verkligen ögongodis.
"Herregud, vem är det?" Frågar jag.
"Han? Du menar Ulrik, det är skolans populäraste kille. Alla tjejer tycker han är snygg" Säger Therese.
"Han är verkligen det, har du pratat med honom något?"
"Nej verkligen inte, ingen vågar det förutom hans kompisar. Om han pratar med någon så är det de snyggaste tjejerna på skolan. Jo vänta, han frågade vilken mat det var en gång, haha.."
"Det är ju något iallafall"
Hon ler och nickar.
"Kolla Isabella, dem glor på dig!" Säger Emira snabbt.
"Va? Nej. Inte mig" Säger jag och möter Ulriks blick, hans fina ögon gör mig knäsvag och jag vet inte vad jag ska ta vägen, kanske sjunka genom marken.
Ulrik och hans kompisar pekar på mig, Ulrik ler mot mig och jag ler tillbaka.
"Han har skåp bredvid dig!!" Säger Linda.
"Har han?" Säger jag förvånande.
Alla tre nickar och jag blir faktiskt glad, för han var helt underbart fin. Dem försvinner därifrån och jag kan inte sluta tänka på hans fina ögon, jag skulle gärna vilja se dem igen.
När jag kommer hem ifrån skolan loggar jag in på facebook och ser att jag fått en vänförfrågan. Jag klickar och kollar vem det är, jag tror inte mina ögon. Det är Ulrik, Ulrik Munther. Jag accepterar och ler lite extra, men ser att jag fått ett meddelande från honom.
"Ny på skolan?" Skriver han.
"Haha ja, du och dina kompisar glodde ju inte lite idag"
"Vet.. Sorry, men seriöst tjejen. Snyggast på skolan nu ju, men måste dra hejdå!"
Jag läser det meddelandet om och om igen och tror inte mina ögon, men jag blir så himla glad och hoppar runt i mitt rum samtidigt som jag skickar iväg ett sms till Linda, Therese och Emira.
"Ni anar inte vad som just hände, imorgon har vi mycket att prata om !!!"
_________________________________________________________________________________________
Låter det som en bra början? Ge mig era åsikter och kommentera nu! :-)
Kommentarer
Postat av: Em
En väldigt bra början!!!!! Grymt bra!!!
Postat av: Sofi
Bra mer ! :D
Postat av: Kajsaaa
bra mer! :)))
Postat av: Anonym
Grym början ju.... Mer:)
Postat av: Anonym
HUR GRYMT SOM HELST FORTSÄTT NU!!
Trackback