12 dagar senare

Jag och Ulrik hade kommit ganska nära varandra nu den senaste tiden, och imorgon skulle vi åka hem! Hur skulle det bli då? Det blev tidigare än väntat faktiskt, men skönt att få komma hem. Bara jag inte kommer sakna Ulrik för mycket..

Jag vaknade upp av att solen sken igenom persiennerna, Ulrik snarkade högt, jag log och gick sedan därifrån. Jag förberedde frukosten eftersom han nog snart skulle vakna. Jag ställde fram ett paket musli, pålägg, mjölk, te och en påse med smörgåsar. Jag vred på musiken, för att inte känna mig helt ensam vid frukosten men Ulrik kom nästan direkt. Hans hår stog åt alla håll och hans ögon var nästintill igenstängda.
"Ska du göra något speciellt idag?" Frågade jag.
"Nää, det är fan ganska långtråkigt här! Vill ju spela musik hela tiden"
Jag skrattade.
"Men vad sägs som att åka en sväng till ett tivoli? Jag har letat upp ett!"
"Låter bra. När åker vi?"
"När som"
Vi åt upp och han diskade sedan det som behövde diskas, medans han diskade passade jag på att fixa mig. Jag kollade på termometern, den visade 24grader och klockan var bara 11 på förmiddagen, jag tog på mig ett par shorts och en kortarmad transperant blus, sedan smetade jag på mig lite mascara och lockade mitt hår.
"Vad fin du är!" Det var Ulrik, han stog och tittade på medans jag lockade mitt hår. Jag log och la sedan ifrån mig locktången.

Vi gick ut på gatan, två taxi stog parkerade utanför lägenheten. Vi tog den ena, det var inte långt till tivolit. Kön in till tivolit var inte heller speciellt lång. Vi ställde oss och väntade på att få komma in. Ulrik betalade, han köpte två åkband till oss. Vi gick bredvid tätt intill varandra och pratade.
"Imorgon tar det här slut" Sa han och suckade.
"Ja.. Varför suckar du?"
"Jag vet inte, jag antar att jag kommer sakna dig. Du är irriterande och tråkig, men jag tycker om dig väldigt mycket ändå"
"Haha, jag hoppas att du skojar där"
"Jo, men jag kommer sakna dig riktigt mycket. Du är nästan som en syster till mig, eller kanske nästan flickvän"
Jag kände hur hjärtat bankade på snabbare och snabbare för varje sekund som gick, jag blev glad men sa ingenting.

Vi sprang upp och ner för alla trappor som ledde till karusellerna, vi började nästan få lite värk i benen.

"Okej. Hur mycket åker du?"
"Vad menar du?"
"Eh, asså typ hur mycket du vågar"
"Jaha, inte den där iallafall" Jag pekade på något som såg ut som "AtmosFear" fast mycket högre.
"Haha, fegis! Kom igen, vi åker den! Jag sitter bredvid dig, du kan hålla min hand om du vill"
Han drog i mig men mina fötter lyfte inte för marken.
"Nej, jag vågar inte!" Han försökte övertala mig, det snurrade runt i min mage men tillslut fick han med mig upp. När vi stog i kön och det var nästan vår tur att hoppa på kände jag verkligen att jag inte kunde.
"Jag kan inte" Sa jag och det kändes som att jag skulle spy när som helst" Han tog min hand utan att jag hann säga något mer, och jag ville inte säga något mer för nu kändes det helt plötsligt okej.

När attraktionen var klar var jag bara lycklig att jag hade kunnat åka den, vi gick och satte oss på en restaurang.
"Ulrik.. Jag är orolig för vad som ska hända sen. Kommer du vilja träffa mig?"
Han kollade upp på mig och log.
"Det är klart jag vill"
"Hur ska jag veta att du inte ljuger?"
Han ryckte av en bit på en servett och tog upp en penna ur sin jackficka. Han skrev något på lappen och gav den sedan till mig, jag läste. "Jag kommer vilja träffa dig sen Josie, mer än något annat./Ulrik ♥" Han skrev Josie, det var så fint. Jag stoppade ner lappen i min ficka och vi gick ut från restaurangen, precis innan vi skulle gå köpte Ulrik en sockervadd åt mig också vann han en stor nallebjörn som det stog "Kram" på.

Nästa dag skulle vi bege oss in till flygplatsen, vi skulle inte ta samma flyg. Han skulle till Stockholm och skriva lite musik nu, och jag skulle hem till Lerum. Vi stog på flygplatsen och skulle ta farväl till varandra när de ropade ut "Landvetter, går om 30minuter" Jag kramade om honom hårt och länge, det var nästan som att en tår fall ner från mitt ena öga.
"Vi träffas igen, jag lovar" Sa han och släppte taget om mig.
Jag vinkade åt honom och gick sedan där ifrån, jag vände på mig och såg att han fortfarande stog kvar. Han log med sitt fina leénde och jag kunde inte låta bli att stå kvar och glo på honom. Jag fick ett ryck, det var honom jag ville ha. Utan att jag ens själv kunde styra det sprang jag emot honom och hoppade upp i hans knä, han tog emot mig och pressade sina mjuka fina läppar mot mina, de läppar jag alltid velat kyssa. Det blev en lång passionerad kyss, han höll fortfarande kvar mig och våra läppar lämnade varandra. Vi tog farväl ännu en gång och jag kände just nu bara lycka inom mig.

När jag hoppat på flygplanet letade jag fram lappen ur min ficka och läste den tyst för mig själv. "Jag kommer vilja träffa dig igen Josie, mer än något annat./Ulrik ♥" Jag log och pussade lappen, sedan somnade jag mjukt i flygplanssätet.
_____________________________________________________________________________________________
Suttit med denna delen en stund nu! Vad tycker ni?! ♥