Kapitel 22

Fotos del perfilget it? hahaBey0nd Kontrola my sercu to / wideo zakładka # 18834473
 
 
"Det är ett mirakel Josefin, helt underbart" Han sken upp i ett stort leénde och lyfte upp mig i luften. Jag kunde inte vara mer lyckligare just nu.
 
Nästa dag.
 
Väl inne på BB hände det som inte fick hemma, jag skyndade mig hem till Ulrik snabbt därifrån. Han satt i studion och skrev på lite nya låtar. När han såg mig blev han glad och la ifrån sig pennan.
"Hur gick det älskling?"
"Så jävla dåligt"
Han reste sig upp och gick fram till mig.
"Vad har hänt?"
"Bebisen lever inte"
 
Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder och jag slet mig loss från honom, han sprang efter mig och ryckte tag i mig igen.
"Älskling, det är inte ditt fel"
"Det känns så.."
"Lyssna på mig, det är absolut inte ditt fel. Jag är här, jag älskar dig" Han tog tag i mina händer och drog in mig i en mjuk kram.
 
Vi satt i soffan och jag låg i Ulriks knä.
"Ulrik..?"
"Vad är det gumman?"
"Om bebisen hade levt, hade du velat behålla honom/henne?"
"Ja, men det är klart att jag hade" Jag log mot honom och han kysste mig lite lätt.
"Vet du vad? Jag var orolig för att du skulle bli arg och att det inte skulle vara vi längre"
Han kollade på mig och lyfte upp min haka och kysste mig lite lätt. "Det behöver du absolut inte vara, jag älskar dig och det kan ingen ändra på"
 
1 mars
Jag gick ner för trappan för att ta farväl av min familj, de skulle nämligen till Thailand i två veckor tillsammans med mina andra syskon. Jag valde att stanna hemma med Ulrik. Jag kramade om dem alla och sedan åkte dem iväg mot flygplatsen. Jag gick in till köket och hällde upp ett glas juice. Min mobil ringde, den låg ute vid tvn. Jag ställde ifrån mig glaset och sprang och svarade.
"Hallå?"
"Hej älskling, hur mår min lilla prinsessa idag?" Det var såklart Ulrik som ringde med dolt nummer.
"Toppen, men det hade varit ännu bättre om du var här just nu"
"Öppna dörren då"
Jag lade ifrån mig mobilen och sprang och öppnade. Där stod Ulrik, han hade på sig en basker, ett par halvkorta chinos, som han matchade med ett par gula Converse och en vit t-shirt. Jag hoppade upp i hans famn, han tog emot mig och kramade om mig hårt. Han hade nämligen varit borta en vecka och haft några små spelningar i England.
 
"Jag har saknar dig så mycket" Sa jag och kysste honom flera gånger om.
"Jag har saknat min favorit också" Han släppte ner mig och vi gick in.
 
Vi satte oss i min säng och myste, jag ville ta igen all missad tid med honom.
"Så hur var det i England?"
"Fantastiskt, jag trodde faktiskt inte att jag hade så många fans där. Känslan var grym"
"Vem kan inte gilla dig?"
 
Han kysste mig och vi log mot varandra. Jag drog min hand genom hans ruffsiga hår och kollade djupt in i hans fina ögon, han placerade sin hand på min höft och började kyssa mig. Kyssen blev allt mer passionerad, jag la mig på rygg och fick honom över mig, han satte händerna i sängen för att han inte skulle bli allt för tung för mig. Mina händer smekte hans rygg, och jag kände hur lyckan inom mig gick från topp till tå.
 
"Jag älskar dig" Sa han, jag sa detsamma och vilade mig sedan mot hans bröst.
____________________________________________________________________________________________
En liten halvtråkig mellandel! Men iallafall, kommentera?
 
När jag fått över 7kommentarer på denna del kommer nästa!
 

Kommentarer
Postat av: Julia Andersson

Grymt!

2012-07-10 @ 14:25:23
Postat av: Emelie

Så grym den är:)

2012-07-10 @ 17:05:30
URL: http://novellenomulrikmunther.blogg.se
Postat av: Emma

Grymt bra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

2012-07-10 @ 17:40:48
Postat av: Anonym

Åh jävlar! Så bra!!

2012-07-10 @ 17:55:26
Postat av: Kajsaaa

Så jättebra! <3

2012-07-10 @ 19:54:24
URL: http://kajsaaa.devote.se
Postat av: Aliceee

Meer meeer!! <3

2012-07-10 @ 20:11:33
URL: http://www.believeindreamsforever.blogg.se
Postat av: Cool läsare

Bäst! <3

2012-07-10 @ 21:20:03
Postat av: Zelle

När kommer nästa :) det är så bra :)

2012-07-11 @ 20:59:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0